onsdag 30 september 2015

Stolt hästägare

Mina hästar är alltid värda sin vikt i guld. Älskar dem 24-7 som de flesta andra hästägare skulle jag gissa. Idag visade Indra att hon absolut är värd sin vikt i guld om inte mer.

Åkte till henne direkt efter jobbet för att titta när hon var med på hoppträning i grupp. Så kul att se henne IRL även om jag uppskattar de uppdateringar och filmer jag får på henne väldigt mycket.

Hon var "skötsam" under framridningen och tog för sig i själva hoppningen. Hon trivdes som fisken i vattnet med uppgiften och Lotta som rider henne gjorde ett strålande jobb som vanligt. Åkte därifrån som en oerhört stolt och glad hästägare. Dessa tillfällen när allt bara funkar med henne stiger hoppet i mig att hon kanske kommer funka som tävlingshäst. Låt oss hålla tummarna och likt grodan leva på hoppet.



Solen gjorde sig påminnd

Finaste Indra

Såklart hängde min bästis med

Gjort ett litet försök till att pimpa stallet

Ny blomma

Mysig sittdyna i fuskpäls

Maggie hade longering på sitt schema för dagen

Harry och Freddan hade vilodag 

Har insett att mitt minne inte är fullt så bra som jag själv vill tro. För att hjälpa mig själv på den fronten kommer jag ändra lite inriktning på bloggen. Den kommer utformas mer likt en dagbok om vår tillvaro med hästarna. Detta för att jag ska kunna gå tillbaks och se vad vi har gjort med dem dag för dag, har upplägget funkat bra eller är det något vi borde ändra på framöver.

Så bloggen är främst för min egen del men såklart för dig som är nyfiken på vad vi håller på med.












måndag 28 september 2015

Säg hej till Freddan!

Idag kom han - Freddan, min nya kompis. Ska bli så himla roligt att komma igång så smått med träningar igen och förhoppningsvis även lite tävlande på sikt.

Med tanke på hans utbildningsnivå kommer vi ta det i sakta mak. Lära känna varandra och jobba på att bli ett team. Kommer nog att bli ungefär samma upplägg som för en unghäst även om han är 8 år.

Han fann sig tillrätta direkt i sin nya box och nya hem. Tog det hela med ro. 



 Visst är han en riktig sötnos

Stort tack Josefin för förtroendet att jag får ta hand om din fina prins. Vi ska ta väl hand om honom och göra vårt bästa för att han ska trivas hos oss :-)

lördag 26 september 2015

En vanlig vecka, eller kanske inte helt som vanligt

Fullt upp som vanligt men ändå några lugnare kvällar så skulle jag kunna summera den gångna veckan. Den här veckan har pappas sambo varit bortrest vilket har inneburit delad pappa-vårdnad för mig och min bror. Är så tacksam över att jag har min kära bror, känns så skönt att han honom att dela ansvaret med. 

Inser att jag har mycket att vara tacksam över. Även om det inte alltid känns så. Som att min älskade man hjälper mig med hästarna när jag bor med pappa. Ni som känner oss vet att Cobbe inte är någon hästkille men för er andra kan jag berätta att han vanligtvis lyser med sin frånvaro i stallet.  

Han har på egen hand tagit hand om morgonrutinerna i stallet, fodrat, satt på täcken och tagit ut dem i hagen. Inte illa. Sen att vi kanske borde ha en liten kurs i hur täckena ska sitta är en helt annan sak. Inte så lätt med alla remmar och snören ;-)

De kvällar jag bott hos pappa har inneburit helt andra rutiner än vanligt för mig. En shoppingtur till matbutiken och soffhäng framför TVn. Inte min grej att ligga på sofflocket men skönt någon gång då och då. I och för sig har jag inte bara legat på sofflocket, det ska fixas med middag, mediciner och sprutor. Fixas kvällsmackor, ja gud vet allt. Kan inte låta bli att tycka det känns lite udda att vara som en förälder till sin egen förälder. Vänjer mig kanske så småningom.

I tisdags var Wille och jag och provred en fullblodsvalack f 2007. Ingen färdig tävlingshäst men en väldigt trevlig och personlig häst. Vi fattade båda tycke för honom så om allt går som det ska kommer han hem till oss på måndag kväll. Förhoppningen är att han ska bli min nya tränings- och tävlingskompis. Ska bli så kul att ha ett "projekt" att jobba med. Lite som att ha en unghäst men ändå inte om ni förstår hur jag menar. 

I torsdags var det dags för Wille att hoppträna med båda hästarna. Med båda hästarna låg fokus på serier och bomövning. Öka och minska antalet galoppsprång. Wille fixade det bra med båda två. Blir nästan lite avis för att han får det att se så lätt ut.




Fick även rapport i torsdags kväll på Indra-fronten. Hon hade tillsammans med sin ryttare varit med på hoppträning. Hon hade varit lite stökig i början under uppvärmningen men när det kom till hoppningen var hon duktig. Låt oss hoppas att hon taggar ner och sköter sig hela träningspassen fram över. Hur som helst så är det kul att se att hon är på gång i hoppningen igen.




Lite ridning har det blivit för min del under veckan. Har trimmat en del, ridit ut med våra nya grannars stalltjej. Alltid trevligt med sällskap även om jag inte förstod särskilt mycket av hennes danska. 



Idag har vi varit på tävling i Båstad med Harry. Gick inget vidare. Lägger det till handlingarna och kan konstatera att erfarenhetsbanken blivit påfylld. Bara hem och öva vidare och komma igen. 

Vi hade väldigt mysigt i det fina vädret iaf

En besviken Wille efter rundan - på väg att skritta av.

Vi var trots den långa restiden hemma i skaplig tid så att jag hann rida Maggie. Vi tog ett joggingpass på travbanan. Hon var spänd men kunde slappna av mer och mer ju längre vi kämpade på.  


Nöjd ryttare-selfie

Även hingstarna fick komma in en sväng på kvällskvisten och bli lite ompysslade. Calvados har fått mugg :-( Så jäkla tradigt. Medans jag fixade med det passade Wille på att träna på att kratsa hovarna på Zlatan. De är väldigt duktiga små killar vi har. Trots deras långa sommarlov kommer de ihåg att man måste vara skötsam och stå fint på stallgången när man blir ompysslad.







Nu har vi krupit ner i sängen i gästrummet för sista natten hos pappa för den här gången. Sov gott på er och hoppas ni alla haft en bra vecka. 











måndag 21 september 2015

Du har så rätt Olof Röhlander - precis så är det!

Veckans Peptalk – Du är speciell (hittar du här)

72917_10200527870309013_1062715279_n



VECKANS PEPTALK – DU ÄR SPECIELL
Mitt sista år på bordtennisgymnasiet hoppade en tränare från Lindome in som vikarie. Han var inte lika tekniskt och taktiskt utbildad som våra ordinarie ledare, men han trodde på oss spelare. Hans brister kompenserades med entusiasm, peppande ord, skratt och ryggdunkningar. Jag behövde det.
Ett par veckor senare kom våra huvudcoacher tillbaka och saker återgick till det normala. Jag har inte träffat honom sedan dess. Det här får bli mitt sätt att tacka honom för det korta men viktiga nedslaget.
Om det finns en nål i en höstack vill man vara nålen, inte höstacken. Är du blott en myra i en myrstack vill du åtminstone vara en speciell myra. Mitt problem just då var inte tekniken, utan självförtroendet. Jag umgicks hela tiden med så duktiga spelare att jag tappade lite av mitt eget prestationsvärde, men han såg det och plockade upp det åt mig. Han fick mig att känna mig speciell.
När jag promenerar den korta biten upp på scenen inför ett föredrag tänker jag just så om mig själv.
Det finns då inget utrymme för vare sig självtvivel eller oro. Den typen av tankar ska blåsa bort med vinddraget som uppstår när applåderna börjar ljuda. Allt annat skulle bara göra publiken osäker. Nu är det DU som har mandatet att tala. Var ödmjuk men självsäker. Vet vem du är och varför du är där.
Självtillit är i huvudsak ditt eget ansvar, men det underlättar om dem runtomkring dig delar den tilliten. Som coach, tränare och ledare har du uppgiften att ingjuta mod i människorna i teamet. Att lyfta och stärka andra är viktigare än att berätta vad de ska göra. Jag lärde mig det av en expert från Lindome.

Olofs ord kan mest troligt omvandlas till en oerhörd massa sammanhang. För mig är det just detta att teamet runt om kring en utövare, i mitt fall ryttare, och i synnerhet coachen med all tydlighet visar just detta och ingjuter både mod och självtillit. Det är precis vad som hänt Wille. Han har ett team runt om kring sig som tror på honom. En tränare som tror på honom och visar honom det, precis vad han behöver för att få självförtroende och ödmjukhet inför sporten och sina prestationer.  En entusiastisk tränare/coach är ovärderlig och jag känner mig så tacksam över att Wille har just en sådan tränare och att det är så många fler runt om som peppar, stöttar och ger beröm.

söndag 20 september 2015

Nöjd med det lilla

Det blir inte så mycket ridning för mig nu för tiden :-/ men idag fick jag nöjet att rida Harry. Ibland har det sina fördelar att vara kort i rocken...Visst benen ser ganska långa ut men det skyller jag på att jag rider med dressyrsadel ;-)







Såklart hade vi sällskap av Ellie-doggen på vår framskrittningsrunda - mysigt!

Bra avslutning på en trevlig helg, hoppas att ni också är nöjda med er helg!

Låååång dag på tävling

Såklart körde vi rent förtidigt till tävling den här gången också, så störigt. Att vi aldrig lär oss....ja ja vi slapp ju stressa i alla fall ;-) Jag tycker att det är väldans skönt att Wille tävlar i de lite senare klasserna under dagen så att man slipper gå upp i ottan men nedrans vad det är svårt att beräkna när det är dags att köra. Bättre att komma för tidigt än försent.

Det var många starter i Willes klasser, dryga 50 st i 110 cm. De gjorde en helt ok runda och det blev en 11e placering. Wille var nöjd över att få en rosett och plakett med hem men han tycker att det är roligare att komma bland de sex främsta så att han får komma in på prisutdelningen istället för att hämta ut rosetten i sekretariatet. Haha gulle unge, en annan hade blivit överlycklig bara av att bli placerad.

Första klassen 110 cm


Andra klassen 115 cm


I andra klassen var det något färre starter, dryga fyrtiotalet. På framhoppningen tyckte Wille att Maggie kändes trött och att hon inte hade någon geist. Sa till honom att ta det för vad det är inne på banan och rida hinder för hinder. Att det är ok att utgå om det inte känns bra.

Väl inne på banan syntes inget av någon trötthet, hon var taggad och de gjorde en kanonrunda. Så bra att det räckte till en andra plats och prisutdelning inne på banan ;-)







Det är klart att de flesta föräldrar är oerhört stolta över sina barn för vilka de är och inte för vad de gör eller presterar. Så är det för oss också såklart men jag ska inte sticka under stol med att jag är gränslöst stolt över både Wille och Maggie även för deras prestationer. Tycker det är kaxigt av dem att gå in bland betydligt mer rutinerade ekipage och göra fina rundor. Att det sedan blir en placering är i min värld bonus. 

Något som också gör mig både glad och berörd är att det är så många både som vi känner och de som vi inte känner som kommer fram till Wille och berömmer honom för hans fina ridstil och säger att han är en duktig ryttare. Om de visste hur mycket det betyder för honom och vilken peppning det ger honom. Blir så varm i hjärtat. 

På kvällen hade vi finaste middagsgästen på besök, mormor och morfars lilla hjärta. Så mysigt att träffa henne. Blir inte alls så ofta som jag skulle vilja även om vi bor förhållandevis nära. Inte lätt att vara en busy mormor ;-)
















onsdag 16 september 2015

Firat vår bröllopsdag

Igår var det 15 år sedan vi var nere på Mallorca och sa JA till varandra, Cobbe och jag. Shit vad åren går, vart tar egentligen tiden vägen?

Ingen av oss är särskilt duktig på att komma ihåg vår bröllopsdag, tur att vi är lika kass på det båda två så ingen blir sårad. Tänkte redan i somras att just i år skulle dagen minsann inte glömmas bort. 15 år är trots allt en ganska lång tid och absolut värt att firas.

Bokad in oss på Ystad Saltsjöbad men sa inget till Cobbe, lejde även in Linnéa som "barn- och hästvakt". Jag är inte den överraskande typen men gjorde ett avsteg från detta den här gången. Lite kul är det faktiskt att överraska, kanske ska bättra på mina skills på den punkten.

Om ni inte besökt Ystad Saltsjöbad så kan jag varmt rekommendera er att göra det, ett ställe som verkligen är värt ett besök. Vi hängde i spat, åt god mat och njöt. Sov gott och avnjöt en fantastiskt god hotellfrukost i morse innan vardagen och jobbet gjorde sig påmint ingen.

Hur arg och irriterad jag än må vara på min kära man ibland så är jag EVIGT tacksam varje dag att det är vi. Min stora förhoppning är att det ska vara så för alltid.




Fint rum med havsutsikt





Här har vi det bra i våra morgonrockar ;-)


Redo för middag




Förrätt


Varmrätt


måndag 14 september 2015

Bilder från finalen på Wille & Maggie

Kunde inte låta bli att köpa några bilder på Wille och Maggie av fotograf Anna Johannesson som var och fotograferade under Skånska Mästerskapen nere i Vellinge. Bilderna är tagna under finalen för juniorer på häst. Nationell 120.

 Det är inte lätt att få så fina bilder när man själv står och fotar med mobilen och dessutom hade jag fullt upp med att försöka filma samtidigt som jag var så nervös så att hela jag stod och skakade. Alltid kul med fina bilder








Helgkurs i centrerad ridning


I helgen har jag varit på ridkollo, eller rättare sagt en kurs i centrerad ridning.  Vi, Jullan och jag stack iväg i fredagskväll med våra hästar. Så himla roligt och trevligt att umgås med min fd kollega en hel helg. En hel helg bara fylld med massa häst, ridning, god mat och ännu mera hästnördande. Känns nästan som när man var liten och åkte på ridläger.

Kul att prova på något nytt, kul att träffa nya människor, kul att få lite ny input och att göra något utan direkta mål annat än att försöka bli en bättre ryttare och att få hjälp att bli av med lite smärta i kroppen. I kursen ingick utöver ridträning även två feldenkraisbehandlingar. 

Det har varit en underbar helg, trevliga människor, lärorikt och kanske bäst av allt, vi har blivit bortskämda med fantastiskt god mat hela helgen. Sån lyx att bara sätta sig vid dukat bord och bli serverad. 

Maggie verkade trivas och tycka det är helt ok att bo borta på hotell en helg och dessutom fick hon hänga med sin kompis Loka. Något som hon verkligen gillade. En glad häst är en glad "häst-mamma".




Maggie spanar ut över stallgången från "sin" box


Mys i hagen med kompisen Loka

Alla ridpassen filmades 

Jullan och Loka

Maggie och jag väntar på vår tur

Maggie och jag kämpar för att göra rätt

Vi lyckas inte hålla oss undan kameran



Kvällsmys i bastun innan middagen



Maten var helt fantastik, på lördagskvällen bjöds det på grillad lax


3
Det fanns gott om djur på gården att gosa med

Jullan och Loka

En häst SKA ha öronen framåt på bild

Efter en härlig helg var det väldigt mysigt att komma hem på söndagskvällen till familjen. 
Hoppas att ni alla haft en härlig helg vad ni än förgyllt den med!