fredag 28 februari 2014

Bästa hoppträningen ever

Bokade av morgonens dressyrträning till förmån för hoppträning. Eftersom jag inte kunde träna i min ordinarie grupp i onsdags bokade jag en privat träning. Gäller så att säga att smida medans järnet är varmt.

Det var full aktivitet utanför ridhuset. Utebanan sladdade hästar i hagarna, Maggie hade svåra koncentrationsproblem till en början, var spänd, slängde sig. Kunde inte varit bättre för min del, behöver träna på att själv vara superfokuserad när det är lite stökig miljö och Maggie blir spänd.

Fick börja med en klurig styrövning över upphöjda cavalettibommar och galoppbommar på marken. Gick sådär men hon är envis min tränare så vi nötte på tills M taggade ner och slappa av.

Nästa övning var en studsserie med travbom in sedan två låga räcken, det tredje räcket höjdes successivt. Vi slutade när det var uppe på 110 cm. Wow, säger jag bara! Minns knappt när jag hoppade "så högt" senast.

Hade ett bra självförtroende när vi därefter gick över till att hoppa bana. När vi hoppat igenom alla hinder höjde Ulrika upp så att alla hinder låg på över 90 cm.

Fick till flera bra rundor, bra känsla, var en cooling. Paniken lös med sin frånvaro NICE!!! Nu är vi äntligen på G igen :-)

Fick massor av beröm och vi var klart eniga om att detta var min bästa hoppträning ever. Bra flyt hela banan igenom. Så otroligt nöjd och glad :-)

torsdag 27 februari 2014

Ensam allena

Jaha då fick jag hänga själv i stallet på kvällskvisten utan Wille.

Redan när vi tog in hästarna kände han sig hängig. Hade en förhoppning om att lite mat i magen skulle göra susen men inte. Fick nöja mig med Ellie som sällskap.

Red barbacka hemma på ridbanan. Märktes att det var ett tag sedan sist. Balansen är inte vad den borde.

Så småningom svalnade den heta potatisen och smörklicken höll sig lite mer på plats. Försökte få henne lösgjord samtidigt som jag fokuserade på min egen sits och balans. Plätt lätt, NOPE!

onsdag 26 februari 2014

Skrittbandet för båda hästarna

Den här veckan är första veckan som de ordinarie hoppträningarna drar igång och självklart är jag bokad på annat just i kväll.

Annars kommer hoppträningarna för min del vara onsdagkvällar kl. 19:00 och Wille kommer även fortsättningsvis träna på tisdageftermiddagar kl. 16:00. Är lite dubbelt det där att vi tränar olika dagar och tider. Hade spart både tid och pengar att träna samtidigt men å andra sidan så är det nog roligare för Wille att träna med mer jämnågriga kompisar än att alltid hänga med mamsen. Dessutom har jag "bättre koll" och kan titta mer på dem än om jag själv rider samtidigt. Nu kör vi så här den här terminen så får vi utvärdera och se hur vi gör till hösten.

Som sagt var Wille och Powie på hoppträning igår och det märktes på Powie att hon varit igång ett tag nu och att vi varit ute på lite olika äventyr. Hon blev trött igår men kämpade på tappert. Vill inte att hon ska vila idag, så för att hon ska få röra lite på sig så fick det bli ett kort pass på skrittbandet bara helt plant.

Är av uppfattningen att hästarna inte ska ha helvila dagen efter en hoppträning om det går att undvika. Eftersom det finns två band så fick Maggie också hänga med. Även hon fick gå helt plant idag så att det bara blir lite "rörelse".

Kvällen var som sagt uppbokad på annat så det blev lite tajt med tid. Laddade batterierna till duracellkaninen o drog ingång. Hann fixa middag innan grabbarna skulle iväg på fotbollsträning, gå ner med hästarna till skrittbanden och var ändå i tid till mötet, puh. Fick fina blommor, blir så glad.

tisdag 25 februari 2014

Longering & hoppträning

 
Njuter verkligen av mina lediga tisdagseftermiddagar. För mig i min värld är det en enorm lyx att kunna ägna mig åt hästarna när det är dagsljus.
 
Passade på att longera Maggie innan det var dags att åka på hoppträning med Wille och Powie. I galopparbetet var fokus med dagens pass att öka och minska volten. Vill få henne att korta upp sig och sätta under sig ordentligt samtidigt som hon ska behålla lugnet och inte rusa för att det blir jobbigt. I högervarvet går det galant men vänstervarvet lämna fortfarande en del kvar att önska. Hon är verkligen härlig Maggie, kämpar på och försöker. Hon såg riktigt nöjd ut när vi gick ut en sväng för att skritta av när vi var klara.
 
 
 
 
Det blev nästan privatträning för Wille och Powie idag, de var bara dom och ett ekipage till. Både Powie och Wille var superduktiga och det märks att de börjar känna varandra lite bättre nu. Det är en helt annan tillit dem emellan.
 
De fick både jobba med en stärkande studsövning där de kom in i trav över en travbom följt av tre studshinder och en lite klurigare bana med svåra vägar. Mot slutet blev Powie trött men visade verkligen att hon är en liten kämpe. Det passar verkligen bra för hennes del att hon får lite vila till helgen när vi åker på en minisemester till Göteborgs Horse Show.  

Provat sadlar igen

Eftersom varken hopp- eller dressyrsadeln låg bra på Maggie när jag var uppe på Thulesbo på sadelprovning förra helgen bokade vi en ny tid.

Vi behövde se över det där med dressyrsadeln lite bättre. Fanns inte riktigt tid för det förra gången. Fick prova en Amerigo CC (close contact) som låg helt ok på henne men för min del kändes den nästan lite väl fri i sätet, gillar mer när sadeln "sätter mig på plats". Fick låna kvar den hemma och prova lite mer innan jag bestämmer mig. Det är så lyxigt att förmånen att kunna prova lite extra, tack snälla Sofia för din suveräna kundservice.

Vart redan förra gången överförtjust i Equilines nya hoppsadel Dynamic men provsadeln som jag red i då var något för smal för Maggie. Ville gärna prova att rida i den när den hade rätt bomvidd innan jag tog ett beslut. Hur det än är så kostar det en hel del, känns viktigt att det blir rätt. Idag provade jag även att ta några språng med den och blev inte besviken.

Ytterligare en fördel med att jag hållt mig till samma "sadeltjej" länge är att hon varit med från början med Maggie och sett både hur hon ändrat sig exteriört men också hur hon sakta blivit starkare och orkar mer. Sofia har även ridit henne ett par gånger under årens lopp och kände stor skillnad när hon satt på henne idag. Känns bra att även Sofia kan känna hur sadlarna känns rent ridmässigt på hästen och inte bara titta på hur det ser ut från marken.


 
Efter jobbet skulle Wille rida ut på Powie. Passade på att ta med mig Ellie och hänga på, skönt att röra lite på sig. Det blev en mysig promenad <3
 

söndag 23 februari 2014

Lyckad debut för Wille & Powie

Wille och Powie har tävlingsdebuterat nere i Skabersjö idag.
 
Med tanke på att Powie bara tävlat dressyr med sin tidigare ryttare ville vi gärna testa hur hon är att hopptävla. I och med att det gick så bra på Pay & Jumpen förra helgen var jag inte särskilt orolig. Visserligen var det högre hinder idag men Wille tävlade högre med förra ponnyn, så egentligen var inte det heller något att fundera över, men man vet aldrig.
 
Powie var allendes lagom taggad och Wille var en cooling. Hon blev spänd när de kom in på banan. De fick startsignal direkt så Wille hann inte rida runt och visa henne banan. Min första tanke var dirket, GULP, shit hur ska detta gå? Tur att han inte är nojjig som sin mor min son. Han bara tutade och körde, att få en rosett med sig hem var det som hägrade. Tänk att en stackars liten rosett kan vara så viktig ;-)
 
Nu gick det superbra och de gjorde en felfri runda och fick en rosett, lyckan var så klart fullkommlig för Wille. Så roligt och vilken bra start för dem. Har sagt det förr och säger det igen, älskar att få vara "ponnymamma". Jag tycker nog att det är minst lika roligt som Wille att åka ut på tävlingar, träffa trevliga och glada människor och kackla lite. Extra kul var också att det var så många andra föräldrar/barn som vi känner som var där, de var så positiva och hejade på Wille och hans "nya" ponny. Sådan stöttning är så oerhört betydelsefull och värderas högt.
 
 

lördag 22 februari 2014

Brallande häst bjöd på flygtur

Inspirerad från dagens ryttarchoachkurs att ta mig ur min bekvämlighetszon bestämde jag mig för att sätta upp två pyttesmå hinder. Tog de två bommarna med duk på, som kan fladdra ordentligt i vinden. Får nog erkänna att det är nog mer jag än Maggie som är tittig.
 
Tanken är konfrontera det som känns jobbigt/läskigt så ofta som möjligt. För mig handlar det om att bli trygg i att hoppa på egen hand, dvs utan att ha tryggheten som en tränare på marken innebär.
Värmer upp, allt känns kanon. Wille o Powie kör någon slags riddarlek, även det verkar vara under kontroll.
 
Det finns mao inga ursäkter, bara att bita ihop o komma på de små räckena. Då är vi helt plötsligt inte så lugna längre. Maggie studsar på stället, laddar som om vi skulle hoppa höghus. Aaaaa försöker spela cool men inser att ska vi komma över så får vi nog börja med att ta det i trav. Oh yes vi taggar ner...funkar bra även i galopp. När vi efter ett par gånger kommer på det andra räcket laddar hon satan i det. Har hunnit bli kaxig o rider på. Hmm kanske inte dagens smartaste drag. Efter hindret drar hon jordens bock/brall runda så jag fick mig en nätt liten flygtur.
 
Lyckades på något vis landa på fötterna. Blir skitförbannad svär en lång ramsa och hoppar upp igen. Tar samma hinder igen men först i trav sedan i galopp. Fortsatte att komma på båda hindren tills det kändes okej. Nöjd att jag fixade det, gav inte upp.
 
Vi avslutade med att skritta ut en sväng, mysigt!
 
 
 
 
När vi var ute för att natta hästarna på kvällen fick Powie en dusch inför morgondagens tävling.  
 
 

Det man inte har i huvudet får man ha i benen

Haha, idag hade jag uppenbarligen huvudet under armen. Upptäckte när jag skulle sitta upp på dressyrträningen att det inte fanns vare sig stigläder eller stigbyglar på sadeln. Hade helt glömt bort att sätta tillbaka dem efter sadelprovningen i söndags. Så jäkla typiskt mig.
 
Det blev mao ett dressyrträningspass av det lite jobbigare slaget. Gissar att det kommer kännas i kroppen i morgon. Träningen gick efter omständigheterna bra, skumpade inte runt allt för mycket i sadeln.
 
Cobbe passade på att ta ledigt sista dagen på sportlovet så när jag var hemma igen och klar med Maggie åkte vi upp till Hörby. Började med att bada, sedan blev det en bowlingmatch. Bowlingmatch, säger man så? Hur som avslutades äventyret med en hamburgertallrik.
Mysig fredag med grabbarna :-)
 
 

torsdag 20 februari 2014

Promenad

Wille skämmer bort sina föräldrar, han bjöd på nybakt kladdkaka med vispgrädde, en liten bit kexchoklad och kaffe med skummad mjölk till tre-fika på jobbet idag. God gödning mao.

Maggie fick välförtjänt helvila idag. Efter gödningen vid fikat var det på sin plats med någon form av motion även om sofflocket var väldigt lockande. Tog med doggen och hängde med Wille när han red ut på Powie.

Njöt verkligen av att det INTE var mörkt, trots att klockan var efter arbetstid, att det INTE blåste och att det INTE regnade när vi var ute på vår promenad. Livet är härligt för det mesta <3

Fick hjälp av Wille att sätta upp några krokar i stallet när vi var klara med hästarna. Skönt att de är på plats, nu kan vi hänga upp träns, grimmor mm när vi fixar med hästarna. Även höpåsarna fick krokar.

onsdag 19 februari 2014

Hoppträning & skrittband

Idag var det Willes tur att hoppträna, han höll sig dock till "vanlig" träning nere hos Ulrika. Han tränade ihop med en annan "liten" kille. Så kul att se grabbarna rida tillsammans. Tog ledigt mitt på dan, var där vid lunch. Gäller att passa på att träna lite dagtid nu när det är sportlov.

Wille fick prova att hoppa Powie lite högre idag än han gjort tidigare. Med tanke på att han ridit igång henne ett tag nu och även hoppat en del så var det dags att spänna bågen något. Vi vill gärna testa henne även på de höjder som det är tänkt att de ska tävla. Känns viktigt att de får förtroende för varandra. De var duktiga båda två och på de sista sprången låg räcket på 90 cm. Det gäller för Wille att få ihop henne så att hon inte blir för lång, för då tar hon gärna av stort och språnget blir flackt. Sista språnget lyckades han superbra och det blev ett fint språng.


 
 
Hej och hå tekniken är inte alls kompis med mig eller jag med den. Lyckas inte ladda upp filmen i vanligt tempo :-(

För Maggies del blev det ett lätt pass på skrittbandet på kvällskvisten. Tycker att hon förtjänare att få ta det lite lugnare idag med tanke på att hon var så duktig igår.


Maggie själv på "gymmet", ingen kompis på bandet bredvid ;-) 

tisdag 18 februari 2014

Töntiga jag - "Flyingehög"

Tänk er att lilla Ullis och Maggie har varit inne på samma arena som de STORA ekipagen..........tycker det är lite kul, supertöntigt jag vet, men sådan är jag.

Såklart har jag mål med min ridning, och för mig och Maggie som ekipage men de är inte så högt flygande. Våra mål inom hoppningen är att "simma runt" i de lägsta klasserna och ha superkul tillsammans. Inte att nå några högre klasser..haha hade nästan varit lite patetiskt om vi haft det...........vi är för gamla, för hispiga och för dåliga MEN alla kan bli bättre, så även vi.

Idag har vi övat på att bli bättre, framför allt att bli lugnare och detta har vi gjort inne i Flyinges stora ridhus. Shit så roligt vi hade och vad stolt jag är över oss även om det bara var en Pay & Jump. Väl inne på banan slöt jag ögonen för ett ögonblick och drömde mig bort.

Fick tipset på ryttarkursen förra träffen att det kunde vara bra att låtsas att man är någon annan. Tog fasta på det och provade det tipset idag. Låtsades att vi var Angelica och Mic Mack du Tillard. Bra taktik, kände att jag fylldes av mod. I min värld är Angelica sjukt modig som sitter på den hästen och dessutom hoppar hinder höga som hus. Självklart beundrar jag även henne för att hon är en fantastiskt duktig ryttarinna.


Angelica Augustsson och Mic Mac du Tillard VW Grandprix i Flyinge
(Bild lånad från mynewsdesk.com) 
 
Är nästan lite förvånad över mig själv och mitt mod. Åkte helt själv utan sällskap/hjälp/support och var ärligt talat förhållande vis lugn. Intalade mig hela vägen dit att detta var inget annat än en träning, lite annorlunda den här veckan. Annorlunda så till vida att det inte var hemma hos Ulrika och det var heller ingen tränare med. Bara jag och Maggie.
 
Framridningen gick kanon och vi var båda skapligt lugna, fick en bra känsla. När vi kom in på banan spände vi oss nog båda lite, vart tagna av arenan och även om det var väldigt publikfattigt så är det ändå en häftig arena att rida i.
 
Maggie var spänd, framför allt i första rundan och tyvärr blir jag också det då. Andra rundan blev bättre och lite mer rytmisk än den första. Är supernöjd, blev bra träning idag och nu jobbar vi vidare för att så småning om vara redo för att tävla på riktigt. 
 

söndag 16 februari 2014

Sadelprovning och anmält till ytterligare en Pay & Jump

Maggie har åter igen "vuxit" ur sina sadlar så det var dags för en sadelprovning. Passade på att åka upp till Thulesbo när Sofia ändå var där och hade sadelprovningar.

Fick provrida Equilines nya sadlar, både hopp  och dressyr. Säger bara WOW. De var de absolut skönaste sadlar jag någonsin suttit i. En sån här står nu högst på min VILL HA lista.









Var nere hos min hopptränare Ulrika på kvällen och lämnade tillbaks ett par hoppsadlar som jag provat på Maggie. Blev då tipsad om att det ska vara en Pay & Jump på Flyinge nu på tisdag. Eftersom jag fick blodad tand efter gårdagens äventyr anmälde jag oss även till denna P & J. Kul att ha lite på G.

Pay & Jump den 18:e

Hopp_detalj0488hrLÅG


lördag 15 februari 2014

Pay & Jump - Sydslätten

Skimmelklubben gav sig iväg tidigt i morse på Pay & Jump till Sydslätten. Wille skulle testa hur Powie är i tävlingsliknande samanhang och jag behövde komma ut och hoppa. Maggie och jag har inte hopptävlat sedan november 2012 så det är ett tag sedan.

Vi hade support/hjälp av Limpan, Andy och Ellie-doggen. Riktigt lyxigt och tack var dem blev det både bilder och film.

Wille och Powie gjorde två felfria rundor, hon tyckte det var kul och taggade till. Det var fullt ös och vi kan konstatera att tittig på hinder är hon inte men hon blir ganska stark och inte helt lätt att reglera.





 
 
Är så nöjd med dagens äventyr, Maggie var jättespänd, sprang runt och gnäggade oavbrutet när vi var ute på framridningen kunde knappt travhoppa det lilla krysset utan hon studsade mest omkring. Superbra miljöträning för oss båda, vi behöver tagga ner och ta det lite lugnt. När vi väl kom in på framhoppningen coolade hon ner sig och slutade gnägga efter sin lilla kompis.
 
Är nöjd över min taktik att hoppa väldigt lågt och bara fokusera på att hålla nerverna i schack, inte behöva vara så gräsligt nervös som jag brukar vara när det är hopptävling. JAPP det funkade super, hindren kändes löjligt låga och vi kom runt båda rundorna utan problem.
 
Att det sedan blev lite väl lågt för att tiden blev knapp bjuder jag på. Fick hoppa lägre för att det drog ut på tiden. Wille hade en fotbollscup under eftermiddagen som väntade så vi hade mao bråttom hem.
 
Nu är planen att åka ut på flera P & J och jobba på lugnet. Det blir lite som att börja om från början men om det är det som krävs för att vi ska förbättra vårt självförtroende så är det så det får bli.  
 
 


Kolla in stilen....

......och här, skön stil hon har min prinsessa ;-)
 
 



fredag 14 februari 2014

Besök

Jocke, min äldsta son har totalrenoverat sin lägenhet. Jag har faktiskt handgripligen hjälpt till en aningens liten gnutta en helg förra våren. Alltså inte bara kommit med glada tillrop på avstånd. Hur som helst är min son likt sin mor en projektmänniska. Det innebär att han nu bestämt sig för att sälja lägenheten och köpa ett nytt renoveringsobjekt. Är så otroligt stolt över honom och hur duktig han är. Kolla gärna in länken.
 
 
 
 
Jobbar själv på torsdagar så det var inte dumt alls att få sällskap till eftermiddagsfikat. Och inte blev det sämre av att Wille hade med sig nybakad sockerkaka. Snälla duktiga unge som göder sin mamma.
 
Fick besök i stallet ikväll när vi red av Powies ägare. Vi kom fram till att vi skulle förlänga prövotiden med ytterligare en månad eftersom Wille inte känner sig redo att ta ett beslut. Känns väldigt bra med tanke på att vi verkligen vill hitta både rätt ponny för Wille men oxå att vi ska passa ponnyn. Skönt att inte behöva göra något förhastat.
 
Vi red på ridbanan hemma. Jag och Maggie hade fokus på galoppen. Fick jobba med att hålla henne lugn, särskilt i vänstervarvet.
 
Provade ett nytt bett på Maggie, ett tvådelat D-ringsbett med små rullar på. Var klart tveksam först. Har fått för mig att jag inte gillar tvådelat MEN Maggie gillade det betydligt bättre än det tredelade sweet iron jag hade innan. Att jag aldrig lär mig, det är dumt att ha en massa förutfattade meningar om saker och ting.
 


 
 
Wille och Powie Jobbade också med galoppen. Bästa ridpasset hittills för dem tillsammans hemma på ridbanan. Kul :-)
 
Hos oss gäller vanligtvis ordspråket som hund och katt just när det kommer till hunden och katterna men ikväll var de små liven som förtrollade och låg tätt intill varandra. Sötisarna <3
 

onsdag 12 februari 2014

Ett första steg taget - anmält till Pay & Jump

Förra året gjorde jag och Maggie INTE en enda start i någon hopptävling. Det blev bara fyra ynka starter i dressyr. ÅNGEST :-(
 
Vill verkligen komma ut och tävla den här säsongen, både hoppning och dressyr.
Har tagit ett första kliv för att nå mina mål, har anmält till en Pay & Jump. Wille ska testa hur Powie (ponnyn vi har på prov) är i tävlingssammanhang och då passar det bra med en P & J. Tyckte det var dags att gaska upp mig, ta mig ur min bekvämlighetzon, och äntligen komma ut på ett hoppäventyr med Maggie. Så jag tog mod till mig och anmälde även oss. Spännande :-/
 
Willes fotbollsträning på onsdagar är from idag flyttad ner till Sjöbo, utomhus på konstgräs. Fotbollen och läxor upptog hans tid så det föll på min lott att motionerna hästarna. Hade Tajt med tid, slutade jobbet kl 17 och skulle köra till föräldramöte senast kl 18:15. Inte jätte gott om tid. Löste "problemet" genom att ta med båda hästarna till hästgymet där de fick gå på var sitt band. De är fortfarande inte Powies favorit att gå på bandet men snäll som hon är så gör hon det ändå ;-)



 

tisdag 11 februari 2014

Stora framsteg

Väljer att linda in den här dagen i rosa bomull innan jag omsorgsfullt arkiverar den i minnesbanken.

Förmiddagen på jobbet var bra, hann med redovisningen till SKV och en del andra saker som var på dagens agenda. Skönt, innebar ledig em med gott samvete.

Det var en hästig eftermiddag/kväll som avslutades med hoppträning hos Ulrika. Vi fick öva på olika caprillibetonade banor. Lättare och med delar i trav i början för att på slutet bara vara galopp och svåra, snabba vägar.

Sista rundan var vår absolut bästa. Maggie var lugn, väntade och lyssna bra. Och då blev jag oxå lugn. Så sjukt nöjd med oss båda. Det här ska verkligen bli vårt år, mitt och finaste Maggie <3

Det gick även bra för Wille och Powie, hon tyckte det var roligt och hade gott om energi och fart. Lite för mycket ibland så Wille fick jobba hårt ;-)

Gänget i Stall Graflind körde hem på ett strålande humör. Firade vår toppendag med att inviga glassmaskinen jag fick i julklapp. Så efter middagen mumsade vi i oss "hemgjord" jordgubbsmjukglass. Mumsigt värre!

söndag 9 februari 2014

Hovis räddade dagens dressyrträning

Blir så otroligt glad och tacksam när människor jag knappt känner ställer upp och hjälper mig.
Som sagt så tappade Maggie en framsko igår. Egentligen ingen större fara att en sko åker av MEN i Maggies fall är det lite kris i riket. I synnerhet när det är på hennes dåliga hov. Som tur var hade min kära man en stor rulle silvertejp. Gick åt massor.
 
Har inte samma hovis till Maggie som till de andra. Det är fortfarande han som skodde henne med sjukbeslag hos veterinären i somras som skor henne.
 
Han var på en pay and jump med sina barn och några elever på förmiddagen nere i Smedstorp. Om jag ville fick jag gärna komma dit med Maggie vid lunch. Såklart jag ville, körde glatt de 45 minuterna det tar att köra dit för att få på tappskon igen. Tro nu inte att hovis nöjde sig med att bara slå på tappskon, NEJDÅ hoven hade växt så pass mycket att han skodde om henne på den andra fram också. Inga risker för ojämnheter här inte. Nu när hovarna äntligen börjar bli bättre ville han inte ta några risker. Även bakskorna sömades om, så nu hoppas vi att det håller ett tag. En kundvänlig hovslagare räddade dagens dressyrträning mao.
 
För direkt när vi var klara i Smedstorp styrde vi mot Thulesbo strax utanför Övedskloster för dressyrträning för Lisbeth Bergöö tillsammans med Anne och Aktion. Maggie var lite småtjafsig i början som att hon ville men det var något som störde henne. Som tur var blev det bättre och på slutet fick vi till och med till en riktigt bra trav, så otroligt härlig känsla.  
 
 
 

Fullspäckat schema och ofrivillig vila

Dagen har gått i hundranittio knyck. Dags för det tredje kurstillfället i kursen att hantera rädsla i olika sammanhang kring hästar. I mitt fall är målet att få bättre mentala verktyg att hantera min rädsla/osäkerhet i hoppningen. Kursen är mycket bättre än jag vågat hoppats på och dessutom är det super att jag går den tillsammans med Anne, planen är att vi ska kunna stötta och peppa varandra när vi är ute på tävlingar.
 
Fick sedan besök av min bror och hans barn, yngsta dottern är en hästtokig liten skrutta som kan allt själv. Powie var skötsam och visade sig ta uppgiften som ponnyridningshäst på fullaste allvar.
 
 
 
Det blev ofrivillig vila för Maggies del, när jag tog in henne hade hon tappat sin vänstra framsko, dvs den på hennes dåliga hov = ingen ridning. Så jäkla typiskt.
 
Mina grabbar var iväg på fotbollscup hela dagen och kvällen. Passade på att hänga med mina tjejer under kvällen. Vi åkte hem till Mickan som bjöd på supergod mat, någon slags kycklinggryta. Limpan offrade sig och körde så mamsen fick njuta av gott vin ;-)
 

lördag 8 februari 2014

Vilodag & kalas

Hästarna hade vilodag och mysfredag medans vi själva hade en något försenad födelsedagsmiddag med släkten för Wille. Det blev som alltid när vi träffar tjocka släkten en god och trevlig kväll.
 
Småkusinerna hade en egen liten myshörna under middagen 

fredag 7 februari 2014

Thank God för plusgrader

Plusgrader betyder just nu att ridbanan hemma funkar utmärkt att rida på. Det sägs att man ska smida medans järnet är varmt, Wille var även idag supertaggad att rida och dessutom med dressyrsadeln igen. Inte för att jag vill konvertera honom från hoppning till dressyr men dressyren är en viktig del i ridningen ;-)
 
Ser så gulligt ut när han sitter ner i sadeln och Powie går så fint och kröker på nacken. Nästa steg är att "lura" med dem på dressyrträning. Får se om jag lyckas.
Blandade dagens ridpass med att öva på min egen sits och balans med stärkande övningar för Maggie såsom övergångar, galoppfattningar och sidvärts övningar.
 
 
 
  
 
 

onsdag 5 februari 2014

Skrittbandet för tredje gången

Fick gå ner till skrittbanden själv med båda hästarna i kväll. När jag hämtade Wille efter hans fotbollsträning hade han en förfärlig huvudvärk och varken huvudvärkstablett eller mat hjälpte. Han fick krypa ner i sängen stackarn och jag fick lösa motionering av hästarna på egen hand.

Eftersom att jag är extremt bekväm och aningens lat + att klockan redan var sent kände jag inte för att gå iväg med en häst i taget. Tog båda, på med pannlampan och gick. Tur att vi har så samarbetsvilliga kusar. Gick galant och jag är sjukt nöjd.

Maggie fick gå näst lättaste programmet och Powie fick testa på att ha lite lätt lutning en kort stund. Hon är fortfarande inte helt bekväm med den här träningsformen, men det går framåt.

tisdag 4 februari 2014

Lyckad hoppträning

Tack vare vår oerhört snälla och flexibla tränare så lyckades vi få till en hoppträning den här veckan trots att den är fullspäckad med fotbollsträningar, kvällsmöten mm.
 
Packade in hästar, prylar och bästa hjälpredan i bilen. Nej nu blev det nog lite tokigt, hästarna fick jag så klart inte in i bilen...de åker i släpet ;-) Tänk så smidigt det hade varit och spart in både tid och pengar.
 
Plockade upp Wille efter skolan, körde direkt till hoppträningen. Wille fick byta om till ridkläder i bilen på vägen.
 
Lyx för oss att det bara var vi plus att vi dessutom hade hjälpreda med så det gick smidigt som attan. Det gick superbra för oss båda. Powie var lagom pigg och tyckte det var kul att hoppa.
 
Maggie var lugn men taggad och gjorde ett superbra jobb. Börjar känna av att hon blivit starkare, särskilt i höger varv.
 
Eftersom ingen av oss är helt igång passade det bra med många stärkande övningar på lägre höjder. Inledningsvis fick vi komma över trav och galoppbommar på marken för att sedan hoppa på volt. Började i Maggies svåra varv, dvs vänster där hon är svagare. Fick sedan komma på en linje med tre hinder, fyra gämna galoppsprång mellan varje. Avslutade med att ligga på en åtta med två oxrar.
 
Skynda och packa in oss igen för att åka till nästa aktivitet. Drog igång taxiverksamhet hämtade upp Willes kompis på vägen, lämna av grabbarna på fotbollsträningen. Sedan hem och lasta ur hästar och alla grejer.
 
Norma verkade inte allt för upprörd över att ha blivit lämnad själv i stallet medans vi var borta. Hon kompenserades med att bli lite extra ompysslad.Älskar verkligen bra hästdagar som denna. Träning och trevligt sällskap vad mer kan man begära?
 
Kvällen toppades med att familjens "bak-kung" (läs Wille) bjöd på nybakt kladdkaka ala Leila med vaniljvisp. Mammas hjärtegull <3 som bjuder på kladdkaka så där en helt vanlig tisdagskväll. Kan varmt rekomendra den här varianten, den var riktigt mumsig. Receptet hittar du här.
 
 
Limpan skulle göra en insats och hjälpa till, blev kanske inte helt lyckat ;-)
 

Willes variant på Leilas kladdkaka

Bra dåligt

Känns tungt och tråkigt att Moonlight nu är ett avslutat kapitel hos oss. Idag åkte hon tillbaks till sin ägare. Hon är en väldigt speciell och charmerande dam, vi kommer definitivt sakna henne.

De tunga känslorna är blandade med en väldig massa glädje, hon har verkligen förgyllt vår tillvaro och "hjälpt" Wille att få en massa positiv tävlingsrutin.

Wille och Moonlights första tävling tillsammans, felfritt i LD

Deras första omgång i Ponnyallsvenskan


När vi väl var hemma igen gick vi direkt till stallet och tankade en massa glada/goa känslor från hästarna. Kände oss genast bättre till mods. Blev ett "dressýr-pass" hemma på ridbanan. Både Wille och jag red med dressyrsadel. Trodde väl aldrig den dagen skulle komma när Wille på eget bevåg ville "rida" dressyr och framför allt inte med en dressyrsadel.

Han var nog mest taggad av oss alla inför ridpasset och absolut den gladaste när vi var klara. Vi övade på ridvägar, skänkelvikningar, flytta för innerskänkeln på volt, övergångar och att sitta ner i traven. Wille är så stolt över att "hans" häst tävlat högre klasser än Maggie. Något jag gärna bjuder på.


Powie var inte alls så där pigg och busig som sist vi red hemma på ridbanan, skötsam häst ;-) 
 
När vi var tillbaks i stallet var det såklart en massa gosande och foto-trams som gällde. Tur att vi är lika knäppa båda två ;-)
 
 

måndag 3 februari 2014

Vad är Honne och Tatemae?

Varje måndag dimper veckans peptalk ner i mailboxen, så även denna måndag. Ämnet den här gången var så bra att jag bara måste dela med mig i fall det är någon som inte läser Olof Röhlanders kloka ord.







VAD ÄR HONNE OCH TATEMAE?

I Japan finns två viktiga ord för att förstå sin omvärld.


Det ena är Tatemae och betyder "hur saker verkar".

Det andra ordet är Honne; "hur saker är".

I Japan är det bara de allra närmsta som får se ens Honne, alltså vem man egentligen är, vad man verkligen tycker och känner. Vad som sägs annars behöver inte spegla de verkliga tankarna och åsikterna. Man spelar då en roll för att uppfattas på ett visst vis.

I Sverige har vi, anser jag, utvecklat en kultur där vi gärna vill vara kongruenta. Den vi är ska helst också vara den vi verkar vara. För oss är det att vara autentiska. Man vill leva i samklang med sina värderingar och åsikter. Lättare sagt än gjort ibland.

Vad händer när du märker att Honne och Tatemae inte stämmer överens? Vem blir du till slut om du aldrig får vara dig själv?

Du kan använda det idag, både för att känna dig själv lite bättre, men även din omgivning. Med Honne kan förståelsen fördjupas.

När du lägger märke till något, fråga: Hur verkar det ligga till?
Därefter: Hur ligger det verkligen till? Finns det något mer här? Något ser lätt ut, men vi ser inte alla timmar som ligger bakom.

Det är så lätt att dra slutsatser bara utifrån hur saker verkar, men Honne påminner om att titta under mattan för att upptäcka mer.

Någon spelar tuff, men visar sig bara vara en bluff.
En annan verkar glad, men det kan vara en fasad.
En tredje ropar YES! - men är egentligen bara less.

Ridhushelg

Tack och lov för lite plusgrader och mindre blåst. Wille och jag kom iväg till ridhuset med hästarna både lördag och söndag. Najs! 
 
 
Vilken tur med tanke på fredagens flygtur Wille gjorde. Ridningen i ridhuset innebar en lugn o snäll liten ponny. I lördags var vi där själva till att börja med och fick sedan sällskap av ytterligare ett ekipage. Lugnt och stilla mao. Tack gode god för det, var inte upplagd för några större äventyr.

Blev lite extra glad, fick komplimanger för Maggies utveckling. Den andra ryttaren har inte sett Maggie sedan jag började träna hos Ulrika med henne sent i höstas efter skadan. Då på den tiden hon var slingring som en orm. Hon tyckte att Maggie såg mycket stabilare ut och hade en helt annan bärighet. Så kul när andra uppmärksammar min häst och ser skillnad, blir genuint glad :-)
 
I söndags kom hovis på förmiddagen och skodde om Powie och satte på snösulor. Skönt att de är på. Visst, snön börjar töa bort nu men inte vågar jag tro på att det inte kommer mer snö, även om jag önskar just det. Att snön gjort sitt för den här vintern.  
 
Lastade sedan hästarna och körde till ridhuset. Där möttes vi av massor av hästar och folk. Alla hade uppenbarligen tänkt som vi. Vid luchtid borde det vara lugnt i ridhuset, folk är väl hemma och äter. Tydligen ingen som var hungrig idag, det var verkligen fullsmockat.
 
Den ena hästen hispigare än den andra. Gissa hur Maggie blev?? Inte hade hon nerverna lugna och fina inom sig. Att snön på ridhustaket smälte och dundrade ner i stora sjok förbättrade inte hennes lugn.
 
Försökte spela cool, både inför Wille och Maggie, var nog inte så övertygande, skådis talangerna lyser med sin frånvaro. Tog mig samman och tänkte när vi var varma och hyffsat lugna att vi skulle skutta över ett litet kryss. Maggie fick totaldamp, studsa och hoppa på stället, jag blev feg.
 
Hade det inte varit för att några av de andra ryttarna, bland annat Anne, peppat mig så hade jag inte fortsatt. Tycker det är obehagligt när det känns som att sitta på en tickande bomb nära att brisera vilket ögonblick som helst. Traggla, traggla, tillslut kunde hon travhoppa det lilla krysset från båda hållen utan att det kändes som att hon skulle explodera. 1-0 till Ullis mot haren! Schysst. Blir så glad över att det finns de som vill hjälpa och inte rackar ner när självförtroendet dalar, snälla goa "ridkompisar" är uppskattat.
 
För Wille och Powie gick det bra, det lilla krysset fixade de galant. Tyckte ponnyn såg väldigt lugn och stabil ut, Wille tyckte hon var lite spänd. Troligtvis lite smittad av stämningen i ridhuset där de flesta hästarna jazzade på tå.
 
På eftermiddagen stack grabbarna iväg på fotbollsträning. Ellie och jag roade oss med en promenix i skogen. Blev ett bra träningspass att pulsa i djup blötsnö. Är nog aninges knäpp och lättroad, gick och småskrattade när jag tittade på Ellie och hennes tok-ryck när hon springer runt som en illbatting i djupsnön och bara utstålar en enorm lycka och glädje. Tänk att en promenad i djupsnö i skogen kan vara så underhållande för både människa och hund ;-)
 
 
Toppenvovven Ellie doggen