tisdag 31 juli 2012

Jobbarvovve

Måndag och vardag igen. Lite spännande är det allt att se hur det ska funka, att ha med Ellie på jobbet. Hur kommer det att gå?

Första dagen avlöpte utan minsta bekymmer. Ellie har varit hur lugn och cool som helst, tror nästan hon tyckte det var lite lungt och skönt efter all uppmärksamhet under helgen.


Hallen är en favoritplats, hon väntar på att vi ska bli klara att ge oss av mot jobbet


Tog med ett kompostgaller så att vi kunde stänga in oss på mitt kontor. Vill inte ha henne lös på hela firman eftersom det finns alleds för många elsladdar mm som kanske lockar till att bitas på, är tillräckligt att hålla reda på henne på mitt rum. Hon har busat litegrann men sovit mestadels av tiden. Hon är så otroligt lugn och trygg, precis så som vi hoppats. Så här långt har vi verkligen inte ångrat vårt beslut att skaffa hund. Det är verkligen mysigt :-)



Mumsigt med ben

Vilopaus

fredag 27 juli 2012

Ellie - äntligen hemma

Äntligen var dagen D kommen och det var dags att hämta hem vår nya familjemedlem, lilla Ellie. Ärligt talat känns det fortfarande lite overkligt att vi skaffat hund MEN så otroligt mysigt och spännande.


Så fort Cobbe var klar med dagens servicejobb och tillbaks hemma hoppade vi in i bilen hela familjen och styrde kosan mot Stora Slågarp i Trelleborg. Bilresan kändes sjuk lååång, gud vad vi längtade.

När vi kom hade redan de fyra gula valparna åkt till sina nya hem och det var bara "svartisarna" kvar. Vi gullade lite med valparna, Vanessa bjöd på fika och en massa pappersexercis fixades innan det var dags att bege oss hemåt.



Ellie leker en sista gång med sin favoritleksak innan hemfärd




Sovplatsen invigd


Busstund ute i trädgården



Smaskigt med mat

torsdag 26 juli 2012

Det går bra nu - NOT!

Ibland slås jag av tanken att hästar nog inte är min grej och just nu kommer den tanken oftare än vanligt. Turen eller vad jag ska kalla det är absolut inte på min sida just nu när det gäller hästarna. Det tar liksom aldrig slut..........nu är det Maggies tur. Hon är halt höger bak men det finns inget synligt sår, ingen värme, ingen svullnad, absolut inget synligt som KAN förklara. SUCK och åter SUCK!

Planen/målet för det här året har varit ända sedan hon kom till mig att vi skulle tävla i Tingsryd, hon och jag. Nu blir det inte så :-( Känns verkligen grymt surt men självklart är oron över själva hältan betydligt större än besvikelsen över att det inte blir något meeting för vår del.

När självömkan ändå är på topp så kan jag ju passa på att beklaga mig lite mer. Vår debut på 1 m i lördags gick inte så särskilt strålande. Framhoppningen gick super och känslan infann sig men när vi väl kom in på banan tog nervositeten över och jag blev helt paralyserad, kunde inte rida alls. Maggie är en klok dam så när jag med all tydlighet med mitt kroppsspråk säger att vi inte ska hoppa så gör hon självfallet inte det. Vi vägrade med andra ord ut oss. Dumma jä....la Ullis, vad är problemet?


Maggie är långt ifrån så här svårflörtade, är jag bara tydlig med att vi ska hoppa så gör hon det gärna. Tur är väl det för det innebär iaf att det finns lite hopp bara jag skärper mig. Håll nu alla tummar och tår för att hon bara vrickat sig eller något annat banalt så att hon blir bra snabbt igen.

onsdag 18 juli 2012

En riktig höjdare


Hoppträningarna har i ärlighetens namn inte gått så särskilt strålande bra på sista tiden. Jag har fegat och haren i mig har dominerat, jag har inte tagit kommandot.

Dagens hoppträning var något helt annat. Lyckades med konststycket att mota bort haren när han dök upp i början av passet. Fokuserade på tre saker: hålla en bra galopp, loss i handen och pricka hinder. Vips, så lossnar det och det bara flyter på. Jankan höjde och höjde vart efter och sista rundan var bakbommen på ena oxern uppe på 110 cm och murhindret var uppe på 115 cm. Fattar ni, Ullis och Maggie har hoppat 115 cm och det är STORT. Känner mig så sjukt nöjd och glad och att regnet mestadels av träningspasset öste hejdlöst ner gjorde inte ett dugg.  

Jankan hade satt upp en ”lätt” banan med ett räcke utmed långsidan, en oxer snett igenom, en kombination med räcke in, oxer ut på den andra sidan och sedan muren snett igenom på andra hållet. ”Låg och rullade på” flera varv för att slappna av och komma till ridning. Riktigt bra träning som verkligen gav mig bra självförtroende. Så gör en bra tränare, får sin elev att tro på sig själv och växa. I like!





Tyvärr blev det inga bildbevis på själva hoppningen med väl på hindrena efteråt.

måndag 16 juli 2012

Ellie - noga utvald

Äntligen söndag och dags att åka till kenneln för att välja ut vår nya familjemedlem. Idag skulle det slutgiltiga beslutet tas, vilken av de två svarta tikarna ska bli vår? Båda är supersöta och det är inget lätt val men vi bestämde oss för att hålla kvar vårt val från förra besöket, dvs valp nr 6.

Hon är lite större än den andra svarta tiken och lite mindre busig. Den andra tiken går under smeknamnet terroristen ;-) Nu återstår bara två veckors lååååång väntan tills hon kommer hem.

Bilder på Ellie 6 veckor gamal lånade från Labbedoos hemsida





fredag 13 juli 2012

Fredagen den 13


Fredagen den 13 var dagen när jag med tungt hjärta släppte ut Lillen på de evigt gröna ängarna. När ska det ta slut? Kanske inte hästar och ridning är något för mig? Känns nästan som att jag innehar någon form av rekord i att behöva ”ta bort” hästar. Tårarna rullar ner för kinderna. Även om planen inte var att behålla Lillen, hade redan tidigare insett att han inte är hästen för mig ridmässigt. Det var hur som helst inte så här det skulle sluta :´(



Lillen var en häst med STOR personlighet och saknaden efter honom gör sig påmind hos hela familjen. På ett sätt känns det skönt att han fick flytta till Jullan på sommarbete sina sista veckor. Han fick mumsa hur mycket gräs han ville och bli tjock och go. Känns inte heller lika påtagligt att han inte finns mer eftersom han inte var hemma den sista tiden. Ja, jag vet, jag stoppar huvudet i sanden, so what?  Jag är ledsen och det gör förbannat ont att behöva ta bort en sex år gammal häst!


Nya hindret har äntligen kommit!

Beställde ett hinder från Ydre-Grinden för länge sedan och nu har det äntligen kommit. Lite spännande var det eftersom jag aldrig sett deras hinder "live". Var osäker på om det skulle vara "plastigt" och lite så där bräckligt om ni förstår hur jag menar.



Stort paket

Blev inte besviken, tycker det var jättefint. Känns väldigt lyxigt med ett fint "riktigt" hinder. Är bara att börja spara så att hinderparken kan utökas med fler färgglada plasthinder. Förhoppningsvis är det hållbarare med tanke på att de står ute året om.




Hindret är på plats på ridbanan redo för att invigas


onsdag 4 juli 2012

Lillen


Saker och ting blir inte alltid som man tänkt sig och just så är det med Lillen. Han kom till mig som dryga 1,5-åring och planen var att han skulle bli min framtida kompis och tävlingshäst. Visst är det en chansning att köpa en så ung häst, man har ingen aning om hur stor den kommer att bli eller hur den kommer att vara att rida. Mao kommer den att passa mig?

Lillen har varit en fantastiskt lätthanterlig unghäst, helt perfekt för unghästnybörjaren i mig. Han är verkligen en go kompis även om han lider av en och annan bokstavskombination.  Alltid snäll och tillgiven, alltid med på nya saker full av tillit.

Nu blev det inte som jag tänkt mig, Lillens tid hos mig har kantats av skador av alla tänkbara slag, hältor och många perioder av konvalescent. Han har aldrig riktigt kommit igång och fått chansen att visa vad han går för. TRIST!

Har varit hos veterinären idag och undersökt honom, massa röntgenbilder är tagna och dommen var inte nådig. Han kommer inte att hålla som ridhäst :´(


Lillen från en av hans få tävlingsstarter

måndag 2 juli 2012

Kärt återseende

Efter en ruschig dag på jobbet var det markarbetesträning för Jankan med Maggie. När vi var framridna var det fokus på galopparbete som gällde. Utmed ena långsidan skulle vi göra två små 10-metersvolter och utmed den andra långsidan skulle vi variera antalet galoppsprång mellan 7 och 8 mellan två upphöjda galoppbommar. Det märks att Maggie blivit starkare i sin högersida för nu kunde hon hålla galoppen mycket bättre i höger varv. Både jag och hästen var duktigt svettiga när vi var klara.  

Reggae fick vila idag för det var ett viktigt besök som skulle göras. Wille skulle absolut åka och hälsa på sin bästa ponny Kalle (som han uttryckte det) och då kan i alla fall inte jag säga nej för att jag ska hinna rida båda hästarna. Kalle är på en liten minisemester hos Jullan tillsammans med Lillen och Indra. Passade bra att ge Kalle lite ledigt när Wille ändå var iväg till Stockholm och den här veckan har han fotbollsskola hela veckan.



Kärt återseende



söndag 1 juli 2012

En bra dag

Idag har det varit en sån där bra dag. Det är så GÖTT när de dyker upp då och då. Har fått massor gjort, jobbat på förmiddagen vilket var helt ok med tanke på vädret. Hunnit med hästarna och dessutom är det dagen när  "ungarna" kommer hem igen.
Strax före lunch kom Limpan hem igen efter en vecka i Borlänge på Peace & Love festivalen. Hon och fyra kompisar bilade upp dit och kampade en vecka. Strongt gjort av Limpan att köra hela vägen själv med tanke på att hon inte haft körkortet så särskilt länge. Hur som helst så är det skönt att de haft det bra och att de nu är lyckligt och väl hemma.

Innan det var dags att bege oss mot flygplatsen för att hämta Wille han jag med att rida Maggie och Reggae, jogga en runda och fixa middag. Så fort vi hämtat upp Wille på flyget efter hans Stockholmsvistelse hos mormor och storebror Jocke åkte vi till kenneln Labbedoo.

Äntligen har det blivit dags för ett första besök hos vår blivande lilla valp. De är nu drygt fyra veckor och så söta så att man nästan dör. Det finns två svarta tikar i kullen och vi har första tjing. Känns som ett svårt val, då är så söta båda två och dessutom väldigt lika. Just är favoriten valp nr 6, dvs tiken utan någon markering.




Wille och Limpan med de två tikarna



Lite  mys



Syskonbus



Här är vår lilla favorit 4 veckor (bild lånad från kennelns hemsida)


Vi ska tillbaks på ett andra besök om två veckor när valparna är sex veckor för att hälsa på igen. När de är sex veckor har deras personlighet utvecklats lite mer vilket kanske gör valet lite lättare. Känns nästan lite udda att välja ut en familjemedlem men när nu chansen finns att välja vill vi att det ska bli den hund som vi tror passar vår familj bäst.


Sedan var det full fart hem till em-finalen för att heja på Spanien. Ni kan gissa att det spanska blodet pulerade lite extra i min mans ådror under matchen. Glädjen var total hos den manliga delen av familjen när det stog klart att Spanien segrade.



(Bilden lånad från Eurosport)